Det finns alltid saker i en valspurt som får en att förundras. Sverigedemokraternas valfilm var långt mer radikal än jag väntat mig och riktigt, riktigt obehaglig. Ändå var jag mer förvånad över att TV4 tog på sig rätten att tolka grundlagen och bestämma vad som var yttrandefrihet. Det blev ju till slut många fler spaltmeter av det där.

Men idag reste sig nackhåren på nytt. Under rubriken ”Sorterar folk för att vinna röster”, skriver Aftonbladet.se om en gigantisk upptäckt. Centerpartiet målgruppsanpassar sin reklam! Äldre får en typ av marknadsföring, villaägare får en annan. Källan är ”en person i Umeå”, som gör en rad uttalanden om hur hemskt det är att man sorterar folk. Och naturligtvis är det kanske inte så briljant att namnge grupperna som ”lågutbildade”, ”välbeställda villaägare” och så vidare.

Men att alla partier målgruppsanpassar framgår inte överhuvudtaget i artikeln. Tvärtom framstår det som att Centerpartiet är det enda parti som gör så. För alla som någon gång jobbat med marknadsföring framstår artikeln som korkad. All kommunikation måste riktas till målgruppen. Partier, företag, ja till och med tidningar som Aftonbladet skriver för olika målgrupper.

Men inte enligt Aftonbladet. Då är det Centern som fiskar röster i vad Aftonbladet anser vara grumliga vatten. Om man säger olika saker till olika människor går man ju inte att lita på, verkar budskapet vara. Jag mailade redaktionschefen på Aftonbladet, Thomas Eriksson, och frågade om det verkligen var opartisk och objektivt att måla ut Centern som det enda partiet som gör såhär och om det korrekta i att använda redaktionell yta för politiska artiklar. Hans svar:

”Förmodligen gör flera partiet på samma sätt. Det kan inte uteslutas. Det är inte en politisk vinkling, naturligtvis”.

Nej, naturligtvis inte politiskt. Inte alls. Så dumt av mig att tro det.

I Svenska Dagbladet idag börjar man undersöka medias framtid på nätet och nu börjar man en bloggstafett om det, som jag ska försöka följa. Frågeställningen handlar om hur mediabolagen ska överleva Internet. Det går inte att ta betalt för nyheter på nätet. New York Times försökte för några år sen men det fick man ge upp. Aftonbladet är den enda tidningen i Sverige som framgångsrikt lyckats. Och Aftonbladet Plus har inte fler än 130.000 betalande av flera miljoner läsare. Men det fungerar i alla fall.

Jag har en uppfattning som jag ska försöka utveckla och några teser som jag ska försöka hitta stöd för. Det går inte att ta betalt för ”flöde”. Med Twitter och Facebook och all information som korsbefruktar annan information, så är det omöjligt att säga att det ska kosta. Så vad tar man betalt för då? Ja, det är inte helt enkelt. Användarna är otrogna nog att de går någon annanstans om man upplever inlåst content.

Så lösningen är inte att ta bort och låsa in. Utan att ge mer. Och nu börjar striden. Internet förändrar vår värld på många sätt, de flesta bra. Men vi ska komma ihåg en sak, att när något föds, dör något annat. Hela den mediala gren som kallas tryckmedia är i övergång och fara. För precis som jag brukar prata om att lärare förändras, när de inte längre förmedlar pusselbitar av kunskap utan måste berätta hur man lägger pussel, så förvandlas mediabranschen.

Nu är det inte den som hittar scoopet som vinner längre. Det är den som förstår sammanhanget. Och däri tror jag pengarna ligger. Den som kan skriva de intelligenta, djuplodande tankarna, och den som kan hitta intervjuoffer som är värda att betala för. Eller som hittar en modell där vissa typer av media kostar, mediatyper som är riktade mot företag och inte privatpersoner.

Det gör inget att media får en smäll. Eller jo, det är klart att det gör, men det är nödvändigt. Det kommer vara en nödvändig förvandling. Och den kommer döda en del företag. Det som går att ta betalt för framöver är specialiserad information som inte går att få på annat håll, information som är omedelbar, och mervärde i form av analyser och krönikor. I övrigt kommer mediaföretagen att få inrikta sig på formen för media. Video, mervärdesklipp, tillgång på olika apparater (iphone). Journalistyrket blir ett analysyrke, och ett yrke som knyter ihop saker. Och jag tror, bara tror, att den som kan förklara och skriva får en renässans. Den som kan paketera information så att den kan förstås av olika målgrupper. Att skriva direkt mot olika målgrupper.

Jag tror en vinnare kan vara den specifika nyhetskanalen, där du själv sorterar relevanta nyheter och filtrerar bort allt annat.

Men jag lovar att fundera mer på det här.