Det finns så många anledningar att någon startar företag. Många frågar mig om det är pengarna. Några tror nog att det är så. Ibland får man höra ”är du pengakåt eller?” Och jag klandrar dem inte, det kanske kan verka så, man är ständigt på jakt efter nya sälj, ständigt på jakt efter nya intäkter. Men det måste man. Som företagare betalar du ut en ganska stor del av det du får in i skatt om du har anställda. Och vill du växa är det jakten som gäller. Men det är aldrig pengarna. Ingen, jag säger ingen entreprenör jag känner, gör det för att man vill vara rik eller flasha i bilar. Då blir man inte entreprenör. Då blir man kanske hangaround. Många ser säkert eventuell framgång som en bieffekt, men den kommer oftast i slutet av ett antal års arbete där man har ungefär samma lön som en timanställd vikarie i barnomsorgen. Jagar du bara pengar jagar du luft. Pengar är ett verktyg, ett redskap för något annat. Det är som en hammare – den är egentligen inte så kul i sig själv, men du kan göra rätt roliga saker med den.

Några är livsstilsentreprenörer, de driver företaget i lagom tempo och tjänar nog för att ta ut vad de själva tycker är en hygglig lön om allt går väl. De är inte intresserade av att växa eller bli större, de vill ha ett roligt, stimulerande uppdrag där de är sin egen chef. Min vän Niclas är lite av en livsstilsentreprenör tror jag, han driver designbyrå. Det är viktigt att ha roligt, och att det blir ett leverne. Andra är arkitektentreprenörer. De gillar att bygga upp något, förvalta det och lämna det vidare, gärna till barnen. De vill starta något som kan bli en familjetrygghet och ett familjeföretag. Det är den långsiktiga konstruktionen av något som är intressant. Min vän Stefan är lite av en arkitektentreprenör, han driver klockaffär.

Några är visionärsentreprenörer. De gillar att starta nya saker, påbörja idéer och se dem flyga iväg. De vill inte hålla kvar i dem, de vill göra nya idéer. Det finns en kille som heter Gustaf som slår mig som en sån här entreprenör. Det finns också ideologiska entreprenörer – de startar företag för att de vill förändra något. Percy Barneviks Hand in Hand är ett sådant exempel. Jonas Birgersson, min förste arbetsgivare, är också till stor del ideologisk entreprenör. De drivs av ett patos, en kraft att de vill förändra världen på ett eller annat sätt. Daniel Ek från Spotify är nog också en sådan entreprenör.

Jag är lite av allt möjligt. Jag känner igen mig i alla de där delarna. Till stor del visionär, men ideologin är viktig. Jag vill ha roligt och leva jobbet som en livsstil men jag tror jag kallar det jag är mest av allt för frihetsentreprenör. Det är inte pengarna jag är ute efter, det är friheten att välja vad och hur jag vill rikta min kreativa kraft, den visionära entreprenören i mig. Friheten att ta en dag ledigt spontant, eller friheten att jobba en hel natt för att man har ett roligt projekt på gång. Friheten att kunna spontant dra iväg på en weekendsemester, friheten att investera i en spännande idé. Friheten att kunna ställa upp pro bono för några ungdomar som brinner för sin sak, friheten att… ja, ni förstår. Frihetsentreprenör. Längtan efter att inte jagas av ”måste” utan drivas av ”vill”.

Hannah sa något klokt tidigare idag när hon skulle beskriva Sri Lanka. Hon satte fingret på en tanke jag haft. Det är ett land där man samsas. Det bor buddhister, hinduer, muslimer och kristna här, och allting just nu i landet handlar om att komma vidare, förbi kriget som färgat landet i 30 år.

Visst, landet rankas (orättvist) som ett av världens sämsta länder vad gäller pressfrihet. Då ska man komma ihåg att landet låg i krig för två år sen. Jag vet inte om någon har läst tidningarna från 1946, men de var inte så värst nyanserade. Få svenska tidningar diskuterade Sveriges ansvar och stöd till Tyskland så snart inpå kriget.

Men Sri Lanka har dussintals radio- och tv-kanaler som är oberoende, och flera olika tidningar som diskuterar olika sidor. Visst, de gör inte lika stora anklagelser som man ser ibland, och det finns mycket mer att göra men jag kan ändå undra varför landet rankas som mindre fritt än Saudiarabien där media i huvudsak är en familjeaffär och där familjen är den styrande?

Men i vilket fall är jag sällan så trygg på gatorna som i Sri Lanka. Jag träffar människor som hälsar och vill prata, och som är intresserade. Och människor som samsas, även om små resurser. Det är fattigt men inte i misär. Det är underutvecklat men med framtidshopp.

Jag är faktiskt både glad och stolt att jag har personal på Sri Lanka och jag hoppas att jag ska kunna göra min lilla del av att göra landet starkare, bättre och mer utvecklat, så att man fortsätter stärka samarbete, demokratisering och en utveckling som präglas av öppenhet och mod.

Det var ett halvår sedan jag slog upp portarna till mitt företag, Nindev. Det har varit händelserikt, minst sagt, och det har tagit fart rejält. Nu är vi 16 stycken heltidsanställda och vi jobbar för fullt med kundernas beställningar. Samtidigt börjar vi hitta våra positioner på företaget gentemot varandra och gentemot vår egen företagsidentitet. En idé har jag ju haft hela tiden, men det är en annan grej att teoretisera än att faktiskt rent praktiskt göra det. Jag har drivit företag fyra gånger tidigare så det är inte nytt för mig, men det är en annan sak att driva ett företag med globala ambitioner.

Men vilken resa. Så mycket på en gång. Jag har av och till i livet försökt mig på att blogga, och det är inte lusten som brister, inte heller förmågan. Jag brukar tycka jag är en habil skribent. Men däremot kan jag tycka att det sällan finns tid. Men som internetentreprenör som nu börjar få luft under vingarna är det nästan skandalöst om jag inte ger mig på att blogga. Det blir en lite-av-allt blogg skulle jag tro. Allt som oftast kanske det handlar om jobb, eller om min syn på politik, arbetsmarknad och utbildningsfrågor. Eller så kanske det handlar om livsvärderingar, filosofi och religion. I vilket fall blir det en chans att lära känna mig lite mer och hänga med i alla spännande projekt och äventyr jag har på gång. Jag kommer blanda poster på svenska och engelska. Så här är jag.

Hösten är fylld av olika aktiviteter, minst sagt. Vi går in i en intensiv utvecklingsfas i min strävan att bli Sveriges största företag för mobile device development. Samtidigt drar jag igång minst två sidoprojekt som investerare i unga entreprenörers innovativa idéer och i samma anda har jag fått ett Vinnovaprojekt som handlar just om ungas innovationskraft. Samtidigt ska jag balansera det med familjeliv och vardag och försöka att inte jobba lika mycket som förra halvåret (yeah right!) och hinna med familj och vänner.

Så håll i hatten folks, nu kör vi. Ny termin, ny start. Nytt ös på bloggen. Och ni som läst den och har den på update kan ju notera att den snart kommer flytta till ny desigmiljö. :)

Det har varit en intensiv vecka med 14 timmars tågresa och många möten. Nästa vecka beger jag mig till Sri Lanka för att starta dotterbolag. Det har bara gått ett kvartal och redan håller allting på att blomma upp som när vårkrokusen slår ut. Det glädjer mig väldigt mycket, men samtidigt vet jag att jag inte skulle klara det utan min lilla familj. Att Hannah är viktig för mig är naturligtvis ingen förvåning, men att Elmo, vår dansk-svenska gårdshund, är så viktig att han får vara med på Nindevs gruppfoton, är kanske inte lika självklart.

Många vänner skrattade lite lätt (av förståeliga skäl) när vi skulle bli med hund. Björn, en hundägare? Inte så troligt. Jag har haft marsvin och boaorm, men inte hund, inte något som förändrar livet och ställer krav på det sättet. Jag kunde inte ens själv tänka på mig som hundägare. Men nu, sedan han kom till oss i en liten pappkartong den där iskalla januaridagen för över två år sen, så har livet aldrig varit detsamma. Det finns liksom inga ord för det där. Att komma hem och ha någon som rusar fram mot dörren för att hälsa på dig och som är så uppenbart överlycklig att se dig.

Därför gör det ont i mig lite grann när jag varit ute och rest så mycket. Inte bara för Hannahs skull, utan kanske ännu mer för Elmos. För med Hannah kan jag ju resonera och förklara varför jag är borta. Jag kan berätta när jag kommer hem och vad jag gör. Vi kan ringas, sms:a och skype:a ibland. Men Elmo förstår ju inte. Allt han vet är ju att husse är borta.

Så när jag sitter här och planerar resan och ordnar lite frukost, så tänker jag inte bara på min sambo, utan även på min hund och vad han betyder. Min lille kille, Elmo.

Jag var i Stockholm i veckan och spelade in ett kort avsnitt av en webbkurs som min vän Emelie Ohlsson sätter ihop. Och tidigare i veckan fick jag råd av kloka Ulrika Rudqvist som fick mig inse varför jag borde börja blogga igen. Och så igår, när jag fick träffa Jennie Benjaminsson, driven och glödande ung entreprenör, mest känd från Sveriges Mästerkock, som påminde mig om… mig själv och den glöden som alltid måste vara kärnan i det du gör.

Jag lär mig fortfarande, det är det som är kontentan. Nindev är mitt femte företag om man räknar med de enskilda firmorna. Och det är egentligen inte förrän jag startade Nindev som jag kände mig redo att på allvar axla företagsledarrollen. Att leda företag och driva företag är något helt annorlunda än att vara egenföretagare, det har jag redan märkt efter det här första, galna och fantastiska kvartalet.

Vi har gått från tre till nio anställda, vi har flyttat lokal en gång och börjar redan bli trångbodda igen, på måndag flyger jag till Sri Lanka för att öppna dotterbolag och jag har investerare på tröskeln och jag träffar nya, spännande människor varje dag. Och det är människorna som gör att jag brinner så. Jag ser att mina anställda har roligt på jobbet, jag ser att de mår bra när de är här, att de nästan beklagar när de är sjuka, och att de aldrig ger sig när vi har en deadline.

Men det är en resa att leda företag. Vilka beslut är rätt? Hur hårt ska man satsa? När ska man vara försiktig, när ska man lita på att ett avtal gäller, när behöver man mer? Jag lär mig varje dag och även om jag känner att jag nu har över tio års erfarenhet av företagande så finns det fortfarande nya upptäckter. Och i det ligger också spänningen. När man får träffa så inspirerande människor som de jag mött den här veckan så är det lätt att gå plus i energibanken trots långa timmar och mycket resor.

Jag gör det jag älskar, och därför tror jag att det kommer gå bra för både mig och Nindev.

Idag har jag varit i Stockholm hela dagen. När man är borta och reser så kan jag ibland tycka att det är skönare med två nätter på hotellet än bara en. Det blir bara slitsamt, men så fort man har mer än en natt, så tycker jag det känns som att man har ett litet näste, ett litet bo som man kan använda. Det känns mysigt att inte behöva checka ut direkt på morgonen utan veta att man har några timmar. Dessutom brukar timmarna den där extra kvällen vara riktigt effektiva och bra.

Idag har jag för första gången varit på Forum för levande historia för första gången på ett projektmöte. Väldigt spännande plats och oerhört intressant! Dessutom hann vi med att möta en av skribenterna i ett annat projekt, och så har jag hunnit med att spela in lite film med Emelie Ohlsson, som gör en kursvideo om hur man startar företag där jag är med. Jag hjälpte henne igång för tre år sen och det har ju verkligen gått bra för henne!

Hann med lite mailande och annat också och nu sitter jag och skriver avtal resten av kvällen. Puh. Imorgon bär det av hemåt för möten och på fredag åker jag ner till Skåne.

Jag borde börja blogga igen inser jag. Det är skönt att få skriva av sig och nu har jag lärt mig av THE guru för sociala medier, Ulrika Rudqvist, att det hjälper att vara personlig. Okej, jag kanske aldrig blir lika skicklig på att balansera personlig och privat som Ulrika, men det är ändå roligt att blogga. Som nu, när jag sitter på ett SJ-tåg och väntar på att kanske eventuellt möjligen komma till Stockholm. Och inser att det är ganska bra att få fundera av sig lite halvhögt sådär.

Sedan jag startade upp Nindev har det hänt så oerhört mycket. En del får förbli privat ett tag till, men det har ju onekligen gått bättre än jag önskat. Jag har haft turen att få umgås med riktigt duktiga företagsledare omkring mig, som gett kloka och visa råd. Och så har jag för en gångs skull gjort saker precis som jag själv velat och satsat på det jag tror är rätt och riktigt.

Och så måste jag ju tacka mina team – både teamet på Nindev som jag hoppas ni följer på @teamnindev på Twitter, men också teamet hemmavid, min älskling Hannah Johansson och lille Elmo. Hemmateamet är nog så viktigt att ha koll på när man reser en massa och försöker bygga upp.

Som någon klok människa sa: Happiness is having something to do, someone to love, and something to look forward to.

Ja, nu börjar 2011. Och jag har övergått i en annan relation med min förra arbetsgivare. Jag valde själv att jag skulle gå vidare på egen hand och startade upp Nindev. Det är inte en tråkig skilsmässa utan jag kommer fortfarande lösa de uppdrag jag hade kvar som inte hann avslutas innan min anställning gick vidare. Jag tog på mig ett uppdrag för två år och jag känner att jag lyckades föra det stora projektet i hamn. Det var en stor seger, ett stort projekt.

Och vid sidan av det hann jag med att bygga upp och stärka den växande verksamheten inom digitalt lärande i skolan, också ett område där jag tror Nindev kommer vara verksamt.

Men nu börjar en ny tid och ett nytt år. Vi hade en fantastisk nyårsafton med vänner och jag har haft väldigt stort stöd av Hannah. Det är ett stort steg, men i januari började vi. Tillsammans med fyra fantastiska drabanter ger vi oss ut på ett spännande äventyr. Det kommer bli fantastiskt roligt.

Vilken rafflande valnatt. Den blev bättre med tacos och vin hos vännerna och jag är outsägligt glad över att Alliansen vann. Och låt mig först säga till alla som börjat ropa nyval: Skärp er! Sverige har styrts av minoritetsregeringar i många år, oftast benämnda S. Med stöd av andra partier kommer enskilda frågor kunna gå igenom. Men visst blir det krångligare – nu måste regeringen i varje enskild fråga söka stöd hos andra partier. Därför är de rödgröna vinnare. Alliansen vill till varje pris inte arbeta med SD. Det innebär att Miljöpartiet kommer uppvaktas för miljöfrågor och småföretagarfrågor och en del skolfrågor. Socialdemokraterna kommer behöva vara med på en rad olika ekonomiska uppgörelser. Det blir en bökigare och långsammare demokratisk process, men jag är säker på det kommer gå bra. SD kan möjligen få gehör för en del polisiära frågor och de äldrefrågor där de delar synen med KD. Sina egna frågor får de inte gehör för, men de kommer tvinga upp integrationsproblemen till debatt.

Så de rödgröna är i ett bra läge – de kan i enskilda frågor få mycket stort inflytande över hur reformer formas.

Och SD är såklart vinnare med vågmästarläge.

Och till slut är invandrarna vinnare, för äntligen kommer någon vilka PRATA om integrationsproblematik utan att det är valkampanj, och kanske kommer man göra reformer som hjälper invandrare som kommer hit ut ur bidragsträsket och passiviseringen de utsatts för.

Till moderaterna
Bra jobbat, Fredrik! Du får sitta kvar fyra år till även om det blir snårigare. Jag tror att du måste försöka få med MP, men se upp så du inte marginaliserar Centern i processen.

Till centern
Bra jobbat, Maud! Du tappar något, men med tanke på att SD stjäl röster från alla så har du gjort ett bra val. Jag hoppas du ska få gehör för dina frågor ännu mer, att arbetet inom partiet nu är avslutat och att alla står bakom dig. Vi behöver dig i småföretagarfrågor och som terrier i alliansen!

Till folkpartiet
Bra jobbat, Jan! Du har nått nya höjder. Nu hoppas jag du lyssnar på de duktiga människorna omkring dig i partistyrelsen och pratar mer än disciplin i skolan. Vi behöver bli bättre på it & lärande och vi behöver en ny lärarutbildning, som lär ut mer än bara kunskap.

Till kristdemokraterna
Bra jobbat, Göran! Du har lyckats få ditt parti att ta mycket mer plats än i tidigare valrörelser och är en viktig del av Alliansen. Vi behöver en röst som är ett samvete, så att vi inte glömmer bort när vi gör ekonomiska reformer, att det är människor bakom siffrorna.

Till socialdemokraterna
Beklagar, Mona! Du har inte haft stöd och har kämpat i motvind sedan dag 1. Jag hoppas du får möjlighet att stiga åt sidan nu och släppa fram någon annan inför nästa val. Och att du hittar ett bra jobb någonstans. Kanske inom jämställdhetsfrågor där jag tror du skulle vara oerhört duktig, eller som chef på Försäkringskassan som verkligen behöver moderniseras.

Till miljöpartiet
Grattis till ett bra val! Jag tycker ni ska låta bli att sätta er i knäet på Alliansen. Jag tror inte det är trovärdigt, precis som Maria sa i tv-soffan, att ni efter att gått så hårt åt Alliansen, att ni ska sätta er med dem. Men jag hoppas ni vill samarbeta i enskilda frågor.

Till vänsterpartiet
Skäms, Lars! Stå på scen och uppmana till utomparlamentarisk aktion, uppmuntra vänsterradikalerna att gå ut och slåss på gatorna. Att du inte skäms över dig själv.

Till sverigedemokraterna
Grattis, Jimmie. Nu sitter du i riksdagen, en del av vår demokrati. Jag tror på demokrati! Och jag vill sätta ljuset på dig Jimmie. Vi ska skärskåda varje ord och varje handling. Och vi ska möta varje argument och utklassa dig i varje handling. Och när vi är klara, så kommer du önska att du fått stanna kvar i mörkret, utanför. Välkommen till riksdagen, Jimmie. Är du redo för Elitserien?

I julas, den 28e december, gjorde jag fem förutsägelser inför valet, och nu får jag chansen att se över dem.

1. Jag tror att miljöpartiet gör sitt bästa val någonsin och om det blir en rödgrön regering så blir nästa miljöminister miljöpartist.
Ja, jag tror fortfarande att miljöpartiet gör ett bra val. De kunde gjort ännu bättre och jag tror inte de tjänat på det rödgröna samarbetet. De har fått mer mediatäckning och de hade fått en svårare valrörelse, och risken för en majoritetsregering ledd av Reinfeldt utan behov av stöd från MP hade ökat. Så jag förstår deras val, men om det blir en blå regering kommer det bli svårt att nu sätta sig i den. ”jag ser inte det scenariot” säger hon på svaret om hur hon kommer agera om hon blir inbjuden. Om hon får frågan så säger hon säkerligen: ”Det här hade jag inte förutsett men jag måste agera ansvarigt med det bästa för vårt parti”.

2. Jag tror dessutom att Sverigedemokraterna kommer få en vågmästarroll och kommer överraska i valet genom att få mer än 6% av rösterna
Jag tror fortfarande Sverigedemokraterna kommer få en vågmästarroll. Jag tror de kommer göra ett bra val. Med tanke på att de trots en rätt rejäl budget inte fått genomslag i media, och att de systematiskt motarbetats av den fria pressen, så kommer de komma in i riksdagen. Jag kan bli lite rädd faktiskt, ur ett demokratiskt perspektiv. De har inte varit med i många debatter, de har i all media fått upprop mot sig, negativa artiklar och

3. Jag tror att det kommer bli en bitter och aggressiv valrörelse.
Bitter, vet jag inte. Men aggressiv var nog en helt korrekt förutsägelse. Jäklar vad de har gått på från det röda hållet.

4. Jag tror att de rödgröna vinner valet,
Här har jag hoppats att jag ska ha fel hela tiden. Men när jag skrev det var jag ganska säker. Nu känns det som en helt öppen match. Jag hoppas som sagt att jag inte har rätt.

5. Jag tror inte Mona Sahlin leder socialdemokraterna under hela nästa mandatperiod utan avgår innan 2014
Det håller jag fast vid, även om vi inte får veta det idag.